Framtidshuset mitt.

Jag och Ulrika har idag varit ut på en promenad ner till Åbo hamn och tillbaks. Egentligen tycker jag inte att Åbo är en sån hemskt fin stad, men går man på de rätta ställerna finns det en massa hus som man inte direkt skulle ha något emot att flytta in till.

Hus. Något jag verkligen vill ha är ett stort fint hus. Ett hus som jag får inreda precis som jag vill. Åh, vad det skulle vara roligt. Och jag vill ha mönster, färger och fina detaljer. Inget hus var allting är vitt vitt vitt. Förlåt om någon har så men jag tycker det är så tråkigt. Men då är det ju bara min åsikt, och man skall ju ha det inrett så man trivs.

Jag vill ha gamla porslinskannor fyllda med vilda rosor, stora speglar med guldram, plåtburkar med mönster på, gamla arabiafat, stora mönstrade mattor, kuddar, rokokosoffor, en flygel, mörkblåa väggar, gul och vitrandiga tapeter, gamla kranar, badkar med "tassar", målade vasar, iittala fåglar, kristallkronor, mysbelys, kakel med påfåglar, ljusstakar, korgar, ekgarderober fyllda med vackra klänningar, tavlor, målarateljé, fårskinn, en stor trädgård, nära till vattnet, ett stall med gjutjärnsdetaljer, rosenbuskar, syrén, hägg, bäck, allé, öppen spis, bastu, papperslyktor och så mycket mycket mer.

Men det tar nog några år ännu innan jag kan köpa mig mitt drömhus. Fram tills dess får jag smala på mig inspiration och idéer. Till exempel i Grey Gardens hade de ett så vackert hus. Före det förföll då. Det var vackert.

Tänk att kunna vakna upp i ett sånt här rum. Ett rum var det är vår varenda dag.

Jag vill ha mörkblåa väggar. Som sammet.

Idag är det dagen som igår var morgondagen och imorgon kommer att vara igår.

Det finns dagar då ett barns skrik och skratt väcker en klockan nio på morgonen ur en dröm man hellst av allt inte ville vakna upp ur. Så man ligger kvar i sängen en timme till och försöker komma tillbaks till drömmen därifrån man rycktes bort. Men det lyckas inte för rummet blir bara ljusare och ljusare för varje sekund och tillslut ger man upp tanken på att få återvända till sin dröm och stiger upp och lagar en kopp té åt sig istället och bläddrar i en GLAMOUR tidning från förra sommaren och tittar sedan på kalendern hur länge det är kvar till sommaren.

På dessa dagar som börjar med att man vaknar när man inte vill vakna så läser man Organisk kemi och funderar varför man egentligen läser detta och det enda svar man kommer på är att man läser detta för att man måste och för att man skall få ihop 45 studiepoäng så att man får studiestöd och bostadsbidrag. Sen slår man snabbt igen boken när man läst de sidor man tänkt läsa och tar och äter kyckling och couscous så att man sedan skall orka simma 1,5 kilometer efter att man gått 3,5 kilometer till simhallen i halka och snålblåst och önskat ännu mer att det vore sommar. Men sommaren är bara 4 timmar närmare än när man såg efter sist.

Efter att man sedan gått den 3,5 kilometer långa hala blåsiga vägen hem igen lägger man sig ner i sängen och myser en stund under täcket och drömmer sig bort till Australien där det är varmare än här. Sen äter man 4 portioner müsli ur en filkopp innan man går ut i snålblåsten och halkan igen för att gå till en vän för att se en film.

En sån här dag då man vaknar då man inte vill vakna och man hellst av att skulle vilja hoppa på ett flygplan som tar en till Australien har jag varit med om idag. Exakt en sån här dag.

Guldkompassen

Härom dagen, eller snarare härom veckan (kan man säga så? men det var hur som helst för några veckor sen) som jag av en händelse såg trailern till "the Golden Compass" och jag fick lust att se den på nytt. Så det är vad jag har gjort nu ikväll, sett på Guldkompassen. Det är den första delen i en triologi och den kom ut 2007 och är hittills fortfarande den enda delen som spelats in och kommit ut.

Jag har läst böckerna, även om det är sisådär 6-7 år sedan (shit), men hur jag tyckte väldigt mycket om dem. Och jag är verkligen inte den enda av denna åsikt. Och filmen tycker jag faktiskt är riktigt bra! Den ser trovärdig ut, många bra skådespelare och ja, helt enkelt en bra fantasyfilm enligt mig (och säkert många andra), så jisses, vart har de två sista filmerna lämnat? Jag googlade lite om detta och tydligen var Guldkompassen en stor flopp och därför har inte de två sista filmerna spelats in ännu. Jag läste att det inte kommer att komma på ett tag ännu eftersom Warner bros nu lägger pengar på två andra stora fantasyfilmer, The hobbit och Harry Potter. Fine, jag fattar, det är väl knappast en billig grej att spela in fantasyfilmer, men är det inte lite dumt att skjuta upp de två sista filmerna fram till 2012 eller vad det nu var på tal om. Ja, om de ens spelar in någon fortsättning.

För något folk verkligen stör sig på i filmer/serier är när de byter skådespelare. Och jo visst, nog kan det väl vara samma skådespelare med, men ungarna som var med i guldkompassen blir ju plötsligt minst fem år äldre. Hoppsan.

Men det skulle vara synd om de inte filmar in ett slut på denna triologi. Verkligen. För den blir ju bara bättre. Men om fem år kanske. Om vi har tur.

Tadaaa!

Nu har jag lagat om min blogg! Efter mycket letande och sökande hur man ändrar bakgrund kan jag härmed säga att jag hittat en fenomenal blogg var det står in i minsta lilla detalj hur man gör sin blogg lite finare än vanligt. Tack.
Men nåja, bloggen är inte riiiktigt klar. Jag orkade inte med mera färgkoder, letande och trixande och knixande med bilder idag så det blir en annan dag.

Min skådespelarkarriär

Snart kommer inspelningarna av filmen "Bilbo the hobbit" att börja. Eller egentligen borde man väl säga filmerna eftersom berättelsen kommer att delas upp i två delar.
Men hur som haver så kom jag på något väldans roligt.

Som en del vet och andra inte vet har jag små planer att ta ett mellanår nästa år. Riktigt vad jag skall göra har jag inte bestämt mig till 100% ännu eftersom jag för tillfället har fyra alternativ. Men ett alternativ är att fara på working holiday till Australien eller Nya Zeeland. Och vet ni var de skall spela in filmen "Bilbo the hobbit"?. Yes, you got it. I Nya Zeeland. De kommer väl antagligen att behöva en massa statister. Och inte för att skryta, men jag har ju agerat som statist i filmen "Colorado Avenue" (precis som typ resten av alla, eller iaf hälften, Nykarlebybor har gjort). Så jag kan ju det här med att vara statist. Jag skulle antagligen stå högst på statistlistan.

För kom igen, hur coolt skulle det inte vara att kunna ha den här konversationen om ett-två år:

- Nämen hej Pia, vad roligt att se dig! Vad har du gjort sen vi sågs sist då?
- Äh, du vet det samma gamla vanliga. Jobbat lite här och där i Australien och Nya Zeeland. Jag fick bland annat en liten roll i en film.
- Åhå, vad då för film? Berätta mera!
- Bilbo the hobbit. Den hör ihop med Sagan om ringen triologin, kanske du har hört talas om de filmerna?
- Jo faktiskt! Men vad fick du för roll då?
- Tja, lite det ena och det andra. En alv och en orch bland annat. Sen hjälpte jag ganska ofta till backstage.
- Wow, låter ju helt fantastiskt. Så var Peter Jackson regisör till denna film också?
- Åh ja! Vi blev riktigt goda vänner vi två! Men jag hängde nog ändå mest med Tobey Maguire och några andra. Riktigt kul hade vi.

Jaa, jag kan riktigt se det framför mig. Jag tror nog stort på att jag får medverka i denna film. Eller, ja, filmer. För knappast finns det andra som tänker samma sak.

Heeeeelp!

Jag behöver hjälp! Snälla. Jag dööör! Pleeeeease!

Okej nu överdrev jag en aning.

Men nu i 8 veckor framöver har jag lite kurser i skolan. Jag har alltså mycket fritid. Jag har svårt att fylla upp fritiden. Jag sitter på datorn 4 timmar i sträck och känner mig som ett datorslusk. Och då har jag fyllt resten av dagen med sömn, skola, matlagning, läxläsande och motionering.

Jag behöver ett projekt.

Ge mig tips. Ge mig flera.
Men det finns några krav.

1. Det skall vara något jag tycker om.
2. Det får inte vara dyrt. T.ex. tänkte jag att, Hey, jag kan ju börja sy! Men hmm, jag har ju ingen symaskin. Och symaskiner är ju dyra.
3. Det skall inte vara aaaallt för invecklat eller svårt. T.ex. tänkte jag att, Hey, jag kan ju börja sy! Men hmmm, jag vet inte riktigt hur man skall sy kläder.

Okej, jag tror detta är alla krav jag har att ställa.

Inatt jag drömde något som jag aldrig drömt förut.

Jag satt i Marias rum hemma i Nykarleby tillsammans med mina syskon. Det hade på något vis sluppit in en gråsparv i rummet så jag öppnade fönstret för att släppa ut fågeln igen. Men när jag stängt fönstret ville fågeln bara in igen. Och nu när vi tittade närmare på fågeln så var det en liten pingvinunge! Jag släppte in pingvinungen in i rummet igen och han sa att han ville bo här. Han kunde bo på fönsterbrädet för det var passligt kallt där ute berättade han. Det fick han göra sa jag.

Han var så liten och söt, svart och vit och inte större än att han rymdes att sitta i min handflata. Men han var dock en aning klumpig av sig. Och väldigt slagtålig, som tur var. För han ramlade ner från fönsterbrädan flera gånger, och det var ju ändå från andra våningen. Men min lilla pingvin kunde flyga lite, så han flaxade bara upp igen så man kunde ta emot honom och sätta ner honom på fönsterbrädan igen.

Tänk om man hade en liten pingvin, vad roligt det skulle vara!

Jag gör mig redo för våren.

Har just kommit tillbaka från årets första joggingrunda. Och en joggingrunda som var väääldigt seg. Hujedamej. Nåja, jullovet var ju kanske inte den aktivaste perioden i mitt liv så att säga. Det blev mest långa promenader och ridturer, så helt logiskt att joggningen var en aning seg. Men nu är jag tillbaka. Vårens motionplan ser ut på följande sett: 2 joggingpass + muskelträning, ett simpass, 2 yogapass och 3 promendaspass om veckan. Tja ungefär. Plus sena danspass på en klubb förståss. Ifall det var någon som funderade då.

Och så har jag hunnit med lite shopping idag också! Ett par byxor, en klänning, en t-pajto och en kjol. Och allt detta för under 30€! I'm good. Men sen måste jag köpa ett par nya jeans också. Två par har gått sönder. Och ett par nya skor, mina nike sneakers kan man sticka fingret genom sulan på. Man blir lite blöt om fötterna när man använder dom. Suck och stön. Skall fara till en skoaffär och köpa ett par ecco skor som är på rea. Ecco skor har ju prima kvalité. Yes yes.

pipi.

Idag kära vänner har jag upplevt pain som man sällan får uppleva. Tack och lov. Jag trodde jag skulle dö. Jag bryter heldre andra nyckelbenet än detta i tre timmar till. Ja, och jag överdrivet inte. Det tog inte lika sjukt att bryta nyckelbenet som dagens magverk åstadkommit. Och jäklar vad den kom på opasslig tid. Då jag sitter och skriver tent. O yes. Svaret på sista essefrågan blev fyra rader långt. Sen kunde jag inte tvinga mig till att koncentrera mig mera, så jag gick hem. Hemvägen var ju nästan värre. Uppförsbacken gav mig yrsel och jag trodde jag skulle spy på en tjej som stod och rökte. Men det gjorde jag inte. Istället snubblade jag in i min lägenhet, dimppade ner i sängen och önskade att jag skulle dö lite grann så jag skulle slippa smärtan. Men jag gjorde inte det heller, så tog jag en värktablett, fyllde en tiimari påse med hett vatten och la den på magen och somnade. Två timmar senare vaknade jag och värken var som bortblåst.

Tack gode Gud för värktabletter. Och jag menar det verkligen.

Världspremiär

Idag var det världspremiär här i min lilla lägenhet. Aldrig förr hade någon skådat Pia göra yoga i en hel timme! Stående ovationer! Applåder applåder applåder! Da capo Da capo!

Ja, jag testade alltså på Yoga idag för första gången ever. Power Yoga om jag skall vara riktigt noggrann. Men det var riktigt bra faktiskt! Jag hade matat in power yoga dvdn i datorn och satt på golver och utförde fina akrobatiska ställningar. Nåja, sådär jätte akrobatiska var de nog inte, det var på faktiskt helt perfekt nivå för mig som nybörjare och en aning osmidig. En sak klara jag inte av och resten kan jag förbättra. Yees, i sommar så kommer jag att vara smidig som en geléråtta!

Det är bara en sak som är jobbigt med yoga. Eller inte med yogan, utan egentligen med mina axlar. Sen jag bröt nyckelbenet har jag märkt att jag inte är lika rörlig i axeln. Det tar emot att göra vissa saker och ibland värker den och skuldrorna. Men sånt är livet. Krämmppona byri koma nu. hojoj, hu ska dehär slutin nu? Säkert me dödin.

Men först jag ut å dansa hela natten lång på syke (eller åtminstone halva, jag har molekylmodellering i morgon).

Back in business

Yes, nytt år nya tag! Årets första skoldag avklarad!

Dagen började med molekylmodellering 8-10 på morgonen. Visste inte exakt var vi skulle vara, men stötte på någon som lyckligtvis visste så jag hittade helt smärtfritt det fina klassrummet Auditorium 1 med kyrkbänkar. Men molekylmodellering verkar ju helt skoj (intalar vi oss). Ja men visst skall det här gå lika smärtfritt som det gick att hitta rummet. Jajja!

Sedan anmälde vi oss till en kemilabb. Labba i en vecka från morgon till kväll, ujuj. Ni är avonsjuka va? Jag gissade det också. För att göra er lite mer avonsjuka kan jag säga att jag sedan handlade en maassa mat från S-market och det blev nästan dubbelt billigare än vad jag trodde det skulle bli. Det var ju trevligt!

Efter att jag varit hem en sväng med maten och ätit lite hade vi Organsik Kemi 13-15. Det började bra, föreläsaren sa: "Det brukar finnas ett litet problem med den här kursen och det är att det är ganska så många dom inte förstår någonting."
Jamen, jahaaa! Låter ju helt lovande för mig dethär! Jajja. Det var ju bara ett litet problem sa han ju. Ja ja det går nog fint det här. Det skall ju bli helt underbart att bara ha kemi i 9 veckor framåt!

Oj, jag glömde att lägga ett inte framför bli i föregående mening. Så det kan gå.

Urk.

Vad är väl en bal på slottet?

Pappa sitter och tittar/lyssnar på nyårskonserten från Wien. För tillfället spelar de en vals. Å vad roligt det vore att få fara på en stor bal. Hellst av allt skulle man vilja sätta sig i en tidsmaskin och åka tillbaka i tiden till 1800-talet då man åker häst och droska till balen. På balen hittar man sin drömprins och dansar natten lång med honom och går sedan genom trädgården och ser på soluppgången.



Ja ungefär.

I'm leaving tomorrow.

Imorgon far jag tillbakas till Åbo igen. Det finns både + och - med det.
Något som jag nog kommer att sakna, antagligen ännu mer nu på våren än vad jag gjorde på hösten, är ridningen. Å vad det har varit roligt att rida nu då jag varit hemma! Fast det tog nog 2 veckor för mig att komma tillbaks in i ridningen. Ens, eller i alla fall min ridning rostar så snabbt om man lämnar bort den. Jag bara kände hur fel allting blev i början. Jag satt snett, jag spännde mig i korsryggen, jag satt emot osv. Nu då det äntligen börjat lossna och jag hittat tillbaka, ja då måste jag åka tillbaka till Åbo. Dessutom så började jag tycka om Vallu riktigt mycket nu. Det kan bra hända att idag så var det sista gången jag red honom. En aning sorligt kändes det nog. Och nästa gång jag kommer tillbaka kommer allt att se annorlunda ut vid Nurk. Förhoppningsvis på ett positivt sätt. Ny ägare, nya hästar och ny ridinstruktör. Vi får hoppas att det blir bra.

Nyåret.

Jag har tråkigt då jag är ensam hemma och ute är det -26 grader så jag bestämde mig för att laga en fin liten film var jag lade upp alla bilder från nyår (men jag hade inte så tråkigt att jag orkade fixa och trixa så att bilderna kom i samma tempo som musiken. Ifall det är så någon gång så är det bara ett sammanträffande). Förlåt för no mercy.



Och nej, jag vet, låten har ju inte så mycket att göra med vad vi gjorde förutom att den är rolig och att vi hade roligt.

Busvissla

Jag skall lära mig att busvissla. Eller i alla fall försöka. Wish me luck.
Men som tur är har jag hittat en youtube film om hur man busvisslar.

http://www.youtube.com/watch?v=_4Z7rODCPpQ&feature=fvw

Dagen före trettondagen.

Det är idag det, dagen före trettondagen. Jag har dammsugit hela nedrevåningen. Jag har faktiskt ingenting emot att städa, men diska är bara ett stort NO NO. Det blir ändå inte rent hur noggrann jag än är. Sen när jag plockar rendisken in i skåpen hittar jag nog envisa fläckar som envist slinker undan diskborsten. Nä, jag gillar inte att diska. Usch.

Men däremot så gillar jag att rida Vallu. Han skulle jag nog egentligen hellst av allt vilja köpa till min alldeles egen häst. Han skulle kunna lära mig så otroligt mycket fastän han egentligen inte kan så jättemycket. Och det är precis därför han kan lära mig så mycket. Han gör precis det jag ber honom om. Det vill säga, gör jag rätt gör han rätt och gör jag fel gör han fel. Dessutom ser han ut som världens gulligaste stinky. Men tyvärr har jag 10 000€ för lite på kontot. Så jag får nog låta honom gå.

Sen tittade jag en allt för kort stund på Luoise Haagas hoppträning. Hon är duktig, man lär sig så attans mycket bara genom att lyssna. Men idag hann jag inte lära mig så mycket eftersom jag var tvungen att sedan skynda mig hem för att hinna äta mat. Maria hade nämligen lagat Svensk-Fransk fiskgryta och till efterrätt toffeepudding eftersom detta är sista kvällen som hela familjen är hemma. Lotta åker tillbaks till Milano imorgon och Sonja och Maria far sen till Uppsala på Torsdag.

Efter den mycket goda middagen traskade jag iväg till Camillas var cocosshowercream-tjejerna hade samlats för att prata med Miili som igårkväll kom hem från England, diskutera, sjunga lite och drömma om vart vi vill resa. Sen gick vi alla hem och nu sitter jag här och har berättat om hur min dag sett ut. Imorgon skall jag spela Snörugby, dricka varm choklad, rida Vallu och undvika att frysa ihjäl.

Snart är det sommar snart är det sol.

Den här veckan far jag tillbaka till Åbo. Fram till igår kändes det nog mest blä. Men sen tänkte jag att hösten gick nog så attans snabbt så då borde det nog gå likadant nu också. Så då är det snart vår och efter våren kommer sommaren. Och vi tycker ju så mycket om sommaren så jag kan nog åka tillbaka till Åbo bara så att vi snart skall få tillbaka vår varma fina sommar med ljusa nätter, picnic på stranden, fisketurer, grillning och cykelturer som tar en någonstans man inte vet förrän man är framme.

Sen kan vi också titta lite på Barnen i bullerbyn så vi riktigt börjar längta till sommaren.



Och jag skall nog snart lägga upp charmiga bilder från Nyåret. Snart.