Kakao gör dig glad, det är vetenskapligt bevisat.

Vet ni sånadär ruskigt regniga blåsiga mörka höstkvällar då inte ens de dummaste människorna sätter sin fot utanför dörren? Då det börjar klassas som höststorm väder och man med säkerhet kan läsa i ÖT dagen efter om något träd har vinkat omkull av den hårda vinden någonstans här i österbotten. Sådana kvällar känns den värmande solen långt långt borta och lusten och orken att uträtta något viktigt har liksom försvunnit helt och hållet. Så det enda man kan göra vid såna här tillfällen är helt enkelt att stanna inne och skjuta upp viktigheterna till morgondagen. Istället skall man ta och laga sig höstfin så att man nästa dag får höra kommentarer som "Åh, så vacker du ser ut idag, det riktigt strålar om dig! Har du precis kommit hem från en södernresa?"

Och såhär höstvacker blir man lätt som en plätt. Med de rätta ingredienserna förståss. Det du behöver är följande: kokosmjölk, kakao, honung, plastfolie, gammal mössa, mjölk (röd), grädde, chilipulver (inte helt nödvändigt dock), mörk/marianne choklad, vaniljsocker, strösocker, olivolja, bra musik, filt, soffa och din favoritfilm.

Allra allra först lägger du på din favoritmusik. Sedan tar du burken med kokosmjölk och öppnar den utan att skaka om den före. Så tar du sisådär två matskedar av kokosmjölken som har skärt sig (den är sådär i en tjock klimp), lägger det i en skål och blandar i cirka en matsked kakao och en tesked honung och rör om. I en annan burk lägger du en halv till en deciliter olivolja och ungefär lika mycket strösocker, kanske lite mer. Så tar du båda burkarna och går i duschen. Olivoljesockret är nämligen jättebra peeling som man får underbart mjuk och len hud av! Du måste bara tänka på att tvätta dig rätt så noga efteråt så du får bort all olja.
När du gjort det och tvättat håret tar du och torkar håret rätt så ordentligt innan du tar kokoskakaosmeten och masserar in det i håret. Du har nämligen rört ihop en hårinpackning som doftar gott och får håret mjukt och rent (kakaon sägs ha avgiftande egenskaper). Men, är du blondin och du gillar din kalla färg så uteslut kakaon eftersom den kan färga av sig lite (men det försvinner nog efter ett tag om du vill testa). Sedan tar du plastfolien och snurrar det runt ditt huvud så att allt hår noggrant packas in under och så på med mössan. Värme gör nämligen att håret tar åt sig bättre av inpackningen (gäller alla inpackningar. Att sitta i bastu med hårinpackning är bra!)

Nu tar du och går tillbaka till köket och kokar upp lite varm choklad åt dig. Du smälter chokladen, rör i mjölk, vaniljsocker, kakao och chilipulver efter behag och häller upp i en stor fin mugg. Överst lägger du en klick med grädde och strör lite finriven choklad på. Sedan kryper du ner i soffan under en filt, lägger på din favoritfilm och ser på den medan du avnjuter din kopp choklad. Och när filmen är klar och chokladen uppdrucken kan du gå i duschen och noggrant tvätta ur hårinpackningen. Det kan löna sig att ta och tvätta med lite shampo så att man säkert får bort allt.

Å, så härligt det var med en lugn kväll hemma och du kommer att vara frächast av alla följande dag plus att ditt hår kommer att dofta härligt gott av kakao! Det här bjöd jag på. Ni kan tacka mig senare.

Lallallallallaaa

Nu vet jag hur långt ett ljusår är.

Beräkning av ett ljusår
Ljusets hastighet i vakuum är en fysikalisk konstant och är exakt 299 792 458 m/s. Det finns ingen bestämt mått på vilket år som avses men Internationella astronomiska unionen rekommenderar att ett Julianskt år används, alltså längden på ett år i den Julianska kalendern. Detta år är exakt 365,25 dagar eller 31 557 600 sekunder. Längden på ett ljusår blir då:

- 9 460 730 472 580 800 m (cirka 9,461 petameter) (= ca 9,461 biljoner km)
- cirka 63 241 astronomiska enheter (AU)
- cirka 0,3066 parsec

Check.

Veneziaden

Veneziansk afton låter mycket finare än villaavlutning. Fast jag säger ändå oftast villaavslutning. Men för den fina klangens skull tänker jag prata om, eller snarare skriva om, veneziansk afton nu.

Och det var det vi firade igår, Veneziansk afton. Och det gjorde vi, jag och mina vänner, vid Emilias villa på det traditionella viset. Hälften började med att bada bastu och doppa sig i havet medans vi andra fixade ihop grillspett och klyftpotatis som vi sedan åt med sallad + tzatziki. Och efterrätten, åh, efterrätten! Vi stekte plättar (eller Ulrika stekte plättar) på en muurikka och sedan åt vi det med grädde, bär, varm nutella och banan. Och himmel och pannkaka vad gott det var! En riktigt goding, en Heath Ledger-efterrätt, så att säga! Jag borde ha tagit bild av maten, speciellt efterrätten, men jag hade inte tid för sånt. Jag höll ju på att äta! Vi åt tills det inte gick att fylla magen med någo mera mat alls så vi gick för att skjuta raketer så att vi sedan ännu skulle få ner en bit kladdkaka.

Vi stod frysande och funderade på vad Ulrika fått för fel som simmade på en bra stund.

Emilia hade köpt 12 raketer för 5€ som hon av någon anledning var väldans stolt över. Jag vet inte riktigt varför.

Jag måste säga att Ninas raketer var lite mer imponerande. Speciellt då vi sköt upp flera på en och samma gång.

Men Rikus raketer var nog finast ändå. Och lite häftigare blev det då de sköts iväg längs med vattenytan med sikte mot en udde.





Och så tyckte vi att det var rätt så skojjigt med sprakanstickor också.

Suricata suricatta

Visste ni att surikater klarar av ett stick av en skorpion eller ett bett av en orm som skulle döda en människa?

Ett tidsfördrivförslag.

Jag sitter och funderar ut trevliga saker man kan göra om man har lite att göra. Snart har jag inte mera lite att göra, för jag har kommit på så mycket nu att jag nästan blir helt utmattad av endast tanken på vad allt jag kan göra. (Okej, nu överdrev jag kanske yttepyttelitegrann)

Men äänyway, det jag nyligen suttit och gjort, och som ni också kan göra om ni har lust, är att gå in på www.style.com och titta på höstens (och även tidigare) modevisningar av de största designerna. Råkar ni turligt nog ha t.ex. Elles trendbibel som presenterade säsongens favoriter från 100 desiger i pyttebilder kan ni ju lite smått kolla in vad som faller er i smaken och sedan titta lite noggrannare på tidigare nämnda sida. Som jag har checkat lite närmare in på t.ex. Burbeery Prorsum, Kenzo, Dries Van Noten, Marc by Marc Jacobs, Michael Kors och Vanessa Bruno och konstaterat att jodå, de har gjort ett bra jobb dedär designerna.

Ja alltså, det där kan ni göra om ni inte har nåt bättre för er eller vill ha lite inspiration. Och gillar mode. Det är ett plus. Annars är det väl kanske mest tråkigt och ytligt och slöseri med tid. Men det där gör ni som ni vill.

Tick tack tick tack.

En liten rolig sak idag är att min guldklocka som jag köpte på Juthbackamarknaden började fungera av en tur till Vasa! Den orkade ticka på i en timme och en kvart, sen fick den nog. Men jag skall nog återuppliva dig, do not worry!

Min hjärna.

Idag har det än en gång bevisats att där innanför skallbenet så befinner sig en hjärna. Jag har nämligen bildbevis numera. Yepyep, idag har jag tittat på bilder av min egen hjärna. Den var skrynklig och fin, men fortfarande lite svälld där vid vänstra örat. Vilket förklarar varför jag hör så dåligt på det örat.

Jag har alltså varit på magnetröntgen idag, ifall det var någon som inte förstod. Det är inte så att vi tog ut hjärnan på ett bord och stod och tittade på den. Nejnej, det skulle vara lite väl komplicerat. Jag har lugit på en brist, åkt in i en magnetröntgenmaskin (som verkligen inte är en plats för folk med klaustofobi. Det var nästan så jag fick lite hjärtklappning i några sekunder till först.), legat där inne i 20 minuter och lyssnat på musik. Jag måste faktiskt påpeka att de i Grey's Anatomy och andra sjukhusserier ger en en lite fel bild av magnetröntgning. Där tar det bara någon minut, men in real life så skall man ligga där i hela 20 minuter, så stilla som möjligt och lyssna på halvdålig musik i ett par hörlurar. Det blev lite tråkigt där efter ett tag. Men jag tror jag fixade det ganska bra ändå.

Så nu är det bara att vänta på att få höra vad doktorn säger och sedan börja göra något vettigt så fort som möjligt. Men den där planen jag hade på att fara och jobba till ett stall i typ England blir det nog några småändringar på. Eller stora ändringar på. Sjuttsingen också!

Summan av kardemumman efter Juthbackamarknaden.

Det hör ju till med Juthbackamarknaden att man stolt skall visa upp vilka skatter man har fyndat. Så det här hittade jag där bland allt grejs och skrot:

Tre par klockor. Dessa skall få pryda min arm, enskillt eller tillsammans, för jag tycker de är väldans fina. Men de vore ju lite mer praktiska ifall de fungerade, vilket de inte gör, så jag får väl ta och sticka in till urmakaren och ge honom något att fundera på.

En fin liten detalj på två av klockorna är att det på baksidan är ingraverat Emmy på den ena och Anna-Lisa 25.8 1932 på den andra.

Sedan tripp - trapp - trull plåtburkar. Sådär annars så tyckte jag att vissa hade nog maken till att ta ett väldans högt pris för plåtburkar. Ett par småslantar är okej, men 25 € för en gammal smårostig plåtburk? Jag skulle inte tro det.

Och en plåtburk till (för den var så grann), filmen A knights tale (för Heath Ledger är så grann) och LP skivan Desire av Bob Dylan (för han sjunger så grannt.) Fast jag tror jag betalade lite väl mycket för LP skivan. Men äh, den var dyrare från början.

Ja, och sen köpte jag ju såklart också allt för många godisremmar och en korv. Men ack så gott!

Hattjakten

Eftersom jag inte vill tala om deppiga saker som hänt nyligen så som begravning, hur jag mår i skallen och annars allmänt så tar vi och ägnar detta inlägg åt något så enkelt som en hatt. Jag känner på mig att en hatt skulle sitta ytterst fint på mitt huvud dennan höst. En hatt i den stilen som nästan alla modeller fick bära på Kenzos visningar. En sådan här alltså:

Jag tror minsann att jag får ta och rota igenom några garderober här hemma i jakt på en stilig hatt åt mig. Annars leta igenom några loppisar eller butiker. Hittar jag en fin en, gärna brun, som är tillräckligt stor åt mig så blir jag minsann glad och kommer att bära hatten med ära nästan varje dag kommande höst!

På tal om glass.

Idag har jag lärt mig att man kan uttala Toblerone som tobler-one. Alltså att det blir engelskans ett där i slutet. Så gör de tydligen där borta i Storbritannien. Det var nytt för mig.

Men det lärde jag mig när vi talade om McFlurry idag och samtalet gick vidare in på Toblerone, och en lång diskussion var igång. Faktiskt lite onödigt lång. Och vi som hade diskussionen var jag och mina vänner. Eller egentligen lyssnade jag mest bara. Eller inte så mycket där efter ett tag, för det var faktiskt en väldans lång diskussion om Toblerones uttalande som inte ledde någonstans. Men hur som helst så kan man uttala Toblerone på mer än ett sätt. Check.

Dagens händelser.

Idag kom en liten groda för att hälsa på mig och med sig hade den en Anni. Det tyckte jag var snällt, så jag åt upp grodan. Senare på kvällen har jag skrattat så mycket med halva ansiktet åt interrailbilder tillsammans med Ulrika och Emilia så att jag nu är helt slut och trött. Så pass trött att jag far och sover. Gonatt.

Mat blir man alltid glad av.

Man blir så glad när ens vänner kommer och ser hur man mår. Bara det är ju fint. Men sen när de dessutom tar med sig glass, film och gräddtårta så kan man ju inget annat än tycka att de är de finaste vännerna som finns!

Och sådär annars så konstaterade jag just att jag inte har någon smak i vänstra sidan av tungan. Jag har tyckt att tungan kännts lite konstig när jag ätit den här senaste veckan, men jag har bara tänkt att den är svullen. Inte för att den alls sett svullen ut när jag tittat i spegeln, men i alla fall. Så idag när jag åt korv så märkte jag att jag kände smak av salt när jag tuggade på högra sidan, och ingenting när jag tuggade på vänsta sidan. Och efter några fler experiment så har jag nu dragit slutsatsen att smaklökarna i vänstra sidan av tungan har blivit medvetslösa, hamnat i koma eller, gud förbjude, dött.

När cirkusen kom till stan satt jag kvar hemma.

Här sitter jag när jag egentligen hellst av allt skulle vilja sminka mig galet snyggt, dra på mig mina fake chanel strumpbyxor, en glittrig klänning, skyhöga klackaskor och placera cylinderhatten på mitt huvud för att sedan åka iväg till Emilias villa på Cirkusfest. Men se nej, inte kan jag göra det för jag är inte frisk i skallen. Jäklar. Istället får jag sitta hemma och tröstäta pannkaka med grädde och sylt på. Åh, vad det är synd om mig.

För snart är det ju höst och vinter igen.

Åååh, jag dreglar som en sankt bernhardshund när jag ser dessa fårskinnsjackor från Burberry.

Men Lindexs variant av fårskinnsjackan är inte så fy skam den heller. Och passar antagligen lite bättre in i min prisklass..



Fast sen igen så har jag redan en äkta fårskinnsjacka som jag köpte på loppis i vårvintras för endast 20-lappen. Enda kruxet med den är att den egentligen är en herrjacka och därmed lite väl bred över axlarna. Men den är konjaksfärgad så jag kan mycket väl köpa en mörkbrun eller svart från lindex. För variationens skull.

Och en slank hon ner i diket.

Det var en lördag med namnet sjunde augusti som jag skulle cykla iväg till stallet för att rida. Fast jag kom aldrig riktigt så långt som till stallet, men däremot kom jag mig ända till Tammerfors. För när jag trampade på som bäst och samtidigt pratade i telefon med mamma om strumpeband så lyckadest jag på något vis kracha omkull med cykeln och slå i huvudet ganska rejält.

Nu är det så att jag inte har något minne alls från olyckan och sisådär 2 timmar framåt, men dethär är vad jag har fått höra att hände. Mamma hörde i telefon att det skamlade till ordentligt och att jag ojade mig en del. Nu var hon inte riktigt säker på om jag hade tappat en plåt med muffins i golvet (för när hon lämnade hemmet så bakade jag) eller om det hänt något värre. Pappa fick ta och lyssna till mitt ojande och kom väl fram till att sådär farligt är det väl ändå inte att tappa några muffins i golvet. Så de ringde åt Sonja, som jag en halv minut tidigare hade skjilts från, och hon kom cyklandes till mig. När hon kom dit så hade en man redan hittat mig och ringt ambulansen så snart var den där och jag och Sonja fick åka ända till Vasa eftersom jag blödde ur örat.

Framme i Vasa röntgades jag och de konstaterade att jag slagit huvudet så pass så om jag började blöda ens 1mm till eller att det skulle börja svälla upp så måste jag opereras akut och därför var jag tvungen att fara iväg till Tammerfors. Så dit for jag, röntgades på nytt, var under observation en tid var jag mådde ganska jättedåligt och hade en massa nålar och slangar instuckna i mig, pratade en massa finska, men lyckades slippa undan en operation.

Så, ett par dagar framöver låg jag i Tammerfors och fick sedan flytta till Vasa. Jag sov mest, läste lite där emellan, blev pickad hur många gånger som hellst och fick göra grimaser för läkaren eftersom mitt vänstra ansikte var lite ur funktion, men det börjar bli bättre. Lite snett leende har jag och så kan jag inte höja på vänster ögonbryn, men ja, det blir bättre. Och vänstra örat hör jag jättedåligt på för tillfälle, eventuellt mest pga att det är en massa torkat blod där inne.

Fast nu är jag hemma igen, och jag är tacksam över vilken tur jag hade, för jag skulle ha kunnat förlora något sinne eller bli förlamad. Så tur i oturen hade jag. Och tack för det!

På en rödrutig filt.

Idag så skulle man kunna ta och klä på sig sin finaste blommigaste sommarklänning, dra undan pannluggen i en fläta som man fäster med ett trollsländespänne. Sedan skulle man fylla en korg med cupcakes, salta pajer, vindruvor, dryck, jordgubbar, kex, sallad och vattenmelon så att man kan bjuda alla sina vänner på en picnic. Så cyklar vi alla iväg till en bortglömd liten äng och där mitt på ängen under den stora eken brer vi ut vår rödrutiga filt och äter, pratar, skrattar och glömmer bort att sommaren snart är slut. Sedan tar vi oss ett dopp i havet som ligger bara en liten bit bort och så ligger vi sedan i solen åt låter henne torka oss torra.

Fast jag jobbar idag så jag kan inte.

Snart får jag sommarlov.

Två veckor kvar. Jobb. Två. Endast två. Jaa!

Men för en gångs skull så känns det som om jag verkligen har vilat ut under helgen. När jag tidigare tänkte tillbaka på när jag senast hade en helt ledig helg så kom jag fram till att det var i april. I början av april. Så ja, det var skönt med att bara vara hemma och se film, laga god mat, koka sylt, läsa lite, dricka kaffe på verandan vid villan och se på lite konst. Så nu är jag full av energi för att orka städa i två veckor till! Dessutom hjälper det lite grann om man också lyssnar på Pony Pony Run Run.