torsdag 1 april 2010

Benjamin syrsa

Idag har vi dissekerat en kräfta och en fältsyrsa. Vår syrsa ville inte dö, fastän vi hade sprättat upp kroppen på den och genomborrat huvudet med en nål (vi såg nämligen hjärtat som pumpade). Så vi skärde av huvudet och så dog den nog så småningom. Någon annans syrsa fick för sig att vakna till liv efter dissektionen (uppsprättad och utan huvud) och började simma runt runt i petriskålen som var fylld med vatten. Slå det ni! (Eller nej, vid närmare eftertanke, gör inte det.

1 kommentar:

  1. Ni är ju ännu mera makabra än vi! De djur vi skar i var ju iaf döda (och frysta och upptinade och luktade därefter. Lite större också). Stackars Benjamin syrsa!

    SvaraRadera