Det är så skönt att vara med dem. Man behöver inte ha några inledande artighetsfraser och pressade diskussioner fastän det är veckor sedan man träffadest sist. Vi bara fortsätter var vi slutade och är oss själva. Ibland behöver vi inte prata, ibland pratar vi ut om allt och där emellan drar vi de mest dåliga skämten som ändå är de roligaste.
En del av mina vänner har jag kännt sedan bantis, andra har jag lärt känna längs med vägen. Med vissa har det tagit flera år innan vi blivit vänner "på riktigt" och andra har alltid funnits där. Ibland har vi gått lite skilda vägar, men förr eller senare har vägarna gått ihop och blivit en på nytt. Mina bästa vänner är bättre än gräddbakelser toppade med färska jordgubbar. Och det är inte dåligt det!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar