måndag 26 december 2011

Jag tror faktiskt det står skrivet i stjärnorna

Inatt drömde jag att vi från skolan hade fått till uppdrag att bege oss ner i en övergiven stad under jorden som en gång i tiden hade byggts upp av inkaindianer. Vi skulle ner dit för att försöka hitta en skatt som låg undangömd någonstans längst inne i labyrintstaden. Hela staden, som egentligen var en slags begravningsplats full av hemligheter, andar, fällor och odjur, var uthuggen i sten med smala passage mellan större och mindre salar. Vi gick och gick tills vi kom till en så liten port att man var tvungen att åla sig igenom den för att slippa vidare till den största salen vi dittills hade stött på. Men längre än så slapp vi inte för en gigantisk fågel vaktade salen så vi var tvungna att svänga om. De kan ju vara hemskt farliga menade vi. Men alla lyssnade inte på oss och en kille sprang in i salen om blev uppäten av fågel. Dumass.
Vi andra svängde om och försökte hitta en annan väg.
Sen vaknade jag.

Jag har väl berättat att jag skall gifta mig med Indiana Jones? Eller åtminstone med hans son, för Indiana gick ju och gifte sig i senaste filmen. Men äh, strunt samma, Mutt (sonen då) är hur som helst mycket snyggare, så han duger ju minst lika bra. Då skall vi ut och äventyra varenda dag förutom på söndagar, för då skall jag leka hemmafru och baka kakor, koka trerätters middagar, leka med mina pingviner och slappa i min hemliga trädgård.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar